Parti du discours | verbe |
---|---|
Prononciation | /ɔntˈspɑnə(n)/ |
Césure | ont·span·nen |
Indicatif | |
---|---|
Présent | Passé |
(ik) ontspan | (ik) ontspande |
(jij) ontspant | (jij) ontspande |
(hij) ontspant | (hij) ontspande |
(wij) ontspannen | (wij) ontspanden |
(jullie) ontspannen | (jullie) ontspanden |
(gij) ontspant | (gij) ontspandet |
(zij) ontspannen | (zij) ontspanden |
Subjonctif | |
Présent | Passé |
(dat ik) ontspanne | (dat ik) ontspande |
(dat jij) ontspanne | (dat jij) ontspande |
(dat hij) ontspanne | (dat hij) ontspande |
(dat wij) ontspannen | (dat wij) ontspanden |
(dat jullie) ontspannen | (dat jullie) ontspanden |
(dat gij) ontspannet | (dat gij) ontspandet |
(dat zij) ontspannen | (dat zij) ontspanden |
Impératif | |
Singulier/Pluriel | Pluriel |
ontspan | ontspant |
Participes | |
Participe présent | Participe passé |
ontspannend, ontspannende | (hebben) ontspand |
allemand | lösen |
---|---|
anglais | relax; release |
espéranto | malstreĉi |
français | relâcher |
portugais | afrouxar; desapertar; desentesar; relaxar |