Synonyme: verheugen, tot blijdschap stemmen
Konjugation
Indikativ |
---|
Präsens | Präterium |
---|
(ik) verblijd | (ik) verblijdde |
(jij) verblijdt | (jij) verblijdde |
(hij) verblijdt | (hij) verblijdde |
(wij) verblijden | (wij) verblijdden |
(jullie) verblijden | (jullie) verblijdden |
(gij) verblijdt | (gij) verblijddet |
(zij) verblijden | (zij) verblijdden |
Konjunktiv |
---|
Präsens | Präterium |
---|
(dat ik) verblijde | (dat ik) verblijdde |
(dat jij) verblijde | (dat jij) verblijdde |
(dat hij) verblijde | (dat hij) verblijdde |
(dat wij) verblijden | (dat wij) verblijdden |
(dat jullie) verblijden | (dat jullie) verblijdden |
(dat gij) verblijdet | (dat gij) verblijddet |
(dat zij) verblijden | (dat zij) verblijdden |
Imperativ |
---|
Einzahl/Mehrzahl | Mehrzahl |
---|
verblijd | verblijdt |
Partizipien |
---|
Präsenspartizip | Perfektpartizip |
---|
verblijdend, verblijdende | (hebben) verblijd |